Att bli förälder för tredje gången

Den 5/4, tidigt på morgonen, vaknar jag av att frun har värkar. En snabb koll på klockan vid varje värk och jag konstaterar att det bara är drygt fem minuter mellan varje.

Ganska snabbt förstår jag att det nu är på gång. Beräknad födelse var två dagar tidigare så att det sätter igång är helt i sin ordning. Det första vi gör är att avvakta lite för att se om värkarna fortsätter i samma intervaller vilket de gör. Vid samtal med förlossningen säger de att vi ska stanna hemma så länge vi känner för det och till värkarna kommer mellan tre och fem minuter. Vid de laget är intervallerna redan på de nivåerna.

Vi ringer mina föräldrar då klockan bara är sju på morgonen och de två barn vi redan har ska till skolan vid åtta. En bilfärd på fem minuter och sedan är de avlämnade. Vi bestämmer då att det redan är läge att åka till Helsingborg.

Färden in går i laglig hastighet, vilket det inte gjorde med barn nummer två. Det tar lite längre tid än vanligt att komma fram till sjukhuset på grund av morgontrafiken men väl där är det väldigt lugnt. En byggjobbare med avskuret finger är den enda samtidiga patienten på akuten. Vi är där vid 07.55.

Den berömda direkthissen till förlossningen är lite svårare att hitta då akuten är nyrenoverad och de gamla linjerna på golvet är borttagna.

Uppe på förlossningsavdelningen tas vi emot av en barnmorska som visar in oss på rum 13. Rummen på denna sida av avdelningen har fönster ut mot sundet och man ser färjorna lägga till i hamnen.

Vi ser också nu att barnmorskan faktiskt är studerande och inte färdig barnmorska vilket känns kul. Fruns värkar är nu ganska intensiva och kommer med så kort mellanrum att hon inte hinner pusta ut mellan dem.

CTGn som kopplas på fruns mage strular litegrann och registrerar inte bebisens puls under värkarna, men allt är som det ska.

Efter ca 45 minuter är värkarna så intensiva att de mer övergår till krystvärkar och barnmorskan som nu även kallat in sin handledare bestämmer att man ska ta hål på fostervattenshinnan för att sätta en elektrod till CTGn på bebisens huvud.

Strax därefter tycker man att bebisens puls ligger för lågt och talar om för oss att den måste ut nu. Man ger därför värkstimulerande. Först en spruta i benet och därefter en i handen.

Det tar ca 10 minuter eller 4-5 värkomgångar och så är hon ute. Vårt tredje barn och andra dotter är född. Klockan är 09.14 och vi har varit på förlossningen i nästan en timme och 20 minuter.

Vår tredje förlossning blev även den lugnaste och mest kontrollerade. Det var aldrig bråttom eller stressigt, men inte heller långdraget och segt. Vi beslutade ganska direkt efter att vi skulle åka hem så fort som möjligt. Minsta tid att stanna är sex timmar på förlossningen i Helsingborg så när klockan blev 15.00 blev vi utskrivna och åkte hem.